(Här står vi snart, tillsammans med familj och vänner)
Hej finaste ni!
Jag har haft en underbar helg, på alla sätt och vis. Igår hade vi en söndag där vi inte gjorde någonting alls, verkligen bara åt och chillade i soffan. Jag kommer inte ihåg när jag gjorde det sist. Det kröp i hela kroppen på mig, hela dagen. Men jag kände att jag måste tagga ner lite, den viktigaste dagen i mitt liv väntar och jag vägrar gå mot den dagen sönderstressad. Det blev så tydligt när vi var på bröllop i helgen, man måste släppa allt och fokusera på just denna dag.
Idag sov jag ut, vi var uppe till 02.00 inatt och följde valet. Sedan hade jag planerat en admin-dag till fullo, jag skulle göra min bokföring, förbereda inlägg och plöja min mail. Men det började med alla mail om bröllopet, sedan började jag förstå att det är mindre än 20 dagar kvar och jag har inte skrivit mina vigsellöften än. Jag och A ska skriva och dela med oss av egna vigsellöften, det var någonting båda var enade om från första början.
När det börjar närma sig så började jag backa ur lite av känslomässiga själ. Fasen, jag ska kunna säga mina ord från hjärtat till honom där och då framför alla. Jag ska klara av att lyssna på hans löften och bara att jag tänker på det börjar mina ögon vattnas. Men ju fler jag pratar med, som har givit egna löften säger samma sak: DET MÅSTE NI GÖRA!!! Att det är den mäktigaste stund man får uppleva, så det blir löften.
Jag försökte finna inspiration på vad löftet ska innehålla och kollade på både svenska och engelska. Alla löften på svenska är mer ”dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt”. På engelska är det mer ”I will respect you, encourage you and cherish you,
in health and sickness, through sorrow and success” bla bla. Inget av detta skulle jag säga till A för att beskriva min kärlek till honom. Jag vill inte säga saker bara för att det ska sägas. Jag vill skriva som jag känner, vad han betyder för mig och vad jag lovar honom.
Så jag har lagt hela dagen, verkligen hela dagen på att sitta och skriva på dessa löften. Det är egentligen inte svårt att skriva vad jag känner, men att få det fint i skrift och att orden får den respekt dom ska ha. Jag har skrivit klart dom, i iallafall för nu. Jag kommer läsa dom i alla tider på dygnet och verkligen kunna dom utantill och vara nöjd. Jag är så nervös men när jag väl skrev sista raden så kände jag ett enormt pepp att få säga detta till A.
Har ni några erfarenheter av vigsellöften? Har ni varit på bröllop där detta sagts? Eller har du själv skrivit dina egna löften till din partner?
Kommentarer
Min man skrev ett alldeles underbart löfte till mig då han först berättade om hur han insett att jag var den rätta den första gången vi träffades på tu man hand, och att han vill stötta mig som jag stöttade honom genom svårigheter och att han vill uppskatta mig och se mig. Han avslutade talet med ”Det är vi nu. Ta emot denna ring som ett tecken på vår kärlek. Jag älskar dig”. Det var så vackert.
Vi visste att vi inte skulle kunna säga allt vi ville & komma ihåg det så vi valde att säga ”jag vill dela mitt liv med dig, jag lägger mitt hjärta i dina händer. Jag älskar dig”
Det var fantastiskt vackert & så stort i sin enkelhet.
Håller med alla andra att egna löften är WOW!
Hej Elin,
Vi ville avge egna löften och då avge exakt samma till varandra. Min blivande man fick i uppgift att skriva dem och jösses vad bra det blev! Jag såg riktigt vår då 15-åriga historia framför mig! Jag hade aldrig uttryckt det så bra som han gjorde och blev riktigt rörd när han för första gången läste upp utkastet han gjort. Det slutarbetade resultatet blev fyra meningar långt och vi bestämde oss för att lära oss det utantill, men att den som ledde ceremonin hade allt framför sig i skrift. (så han kunde hjälpa oss om vi glömde bort något). Vi tränade mycket på det innan (båda är dåliga på att memorera saker, ha, ha) så sen var det lättare att stå där och säga det utan att typ falla i glädjegråt. 🙂 Jag kan varmt rekommendera egna löften.
Kram!
Vi skrev våra egna löften. Men vi bestämde också ganska snabbt att försöka hålla det rätt kort, även om det finns miljarder saker man vill säga så pallar man inte det känslomässigt. Det var jobbigt med bara några meningar men fantastiskt, såklart. Det svåraste var precis som du skrev att man vill ge orden den respekten dom förtjänar, man vill mena varenda bokstav och helst lite till.
Jag avslutade mina löften med meningen ”Den dagen du kändes mer som hemma än mitt barndomshem visste jag att du var allt jag någonsin skulle behöva.”
Lycka Till! Kramar Louise
Vi skrev våra egna löften men bestämde ganska snabbt att försöka hålla det så kort som möjligt även fast det finns miljarder saker man vill säga så pallar man inte det känslomässigt. Det var jobbigt med bara några meningar men fantastiskt, såklart. Det jobbigaste var precis som du skrev att man vill ge orden den respekt dom förtjänar, man vill mena varenda bokstav, och helst lite till.
Jag avslutade mina löften med meningen ”Den dagen du kändes mer som hemma än mitt barndomshem visste jag att du var allt jag någonsin behövde” och jag tyckte det summerade vad min man är för mig och hur jag känner för honom och vårat liv.
Lycka till!! Kram Louise.
Vi skrev våra egna löften men vi bestämde ganska snabbt att försöka hålla det ganska kort även om det finns miljarder saker man vill säga men man pallar det inte känslomässigt. Men det är svårt precis som du skrev, man vill ge orden den respekt dom förtjänar. Men jag avslutade mina löften med ”Den dagen du var mer hemma än mitt barndomshem visste jag att du var allt jag behövde.” och jag tyckte det summerade upp allt jag känner för min man. Lycka till!! Kramar Louise
Varit på många bröllop, men aldrig har någon avgett sina egna, skriva löften. Det känns lite nymodernt så säkert därför jag inte stött på det.