My thoughts

MÅNDAG – den ständiga kampen

Men hej finaste ni!

Kommer hem från salongen och tyckte det kändes konstigt, – ”hej du har en blogg”. Detta semesterland börjar ta mig med storm och helgen har varit intensiv så jag tänkte inte ens på att jag inte fått ut en inlägg idag. Men hur mår ni? Med mig är det toppen, jag går på mitt semesterschema – eller jobbar lika mycket men jag har ändrat dagar. Jag kör måndag, tisdag och onsdag nu i juli så jag får fyra sammanhängande lediga dagar. Jag vet att man inte ska prata väder men fasen vad trist det är just nu, helt okej för mig att jobba. A och jag har i smyg börjat kolla på resor, vi sa att vi inte skulle åka men vad ska vi göra i skärgården när det regnar på den ynka semester jag har?! Vi får se, Italien eller Spanien börjar kännas mer tilltalande.

Hur som så åkte vi en blixtvisit till Skåne i helgen. Vi bara flänger fram och tillbaka dit känns det som. A’s bror med fru har nämligen fått en bebis och då var vi tvungna och komma ner.

Det tog hur lång tid som helst att åka ner pga all sjuk trafik, vägarbeten och jag har nog heller inte sett så många husvagnar någonsin. Hela Sverige måste ju vara full av campingplatser för hur fanken ska alla få plats?! Har turismen ökat eller väljer fler och fler semester i Sverige? Hur som så var vi rätt mosiga efter att suttit i en bil hela dagen.

Det blev en stor kille som gick 17 dagar över tiden. Han har inte fått något namn än men sak är klar, har aldrig skådat en 9 dagars bebis med så mycket hår.

A’s bror kan vara mästaren i köket. Denna lasagne, med en bolognese som fått puttrat i 8 timmar tillsammans med egen gjord pasta kan vara det godaste jag ätit. Vi blev riktigt bortskämda hela familjen ❤️

Sedan ville A testa att ”huda”, dom hade det så mysigt. Vi satt och pratade, åt chips och dipp hela kvällen. Denna lilla bebis var så nöjd med livet, skrek ingenting, var så chill och det märktes inte ens av att han är ny till familjen. Jag la ut denna bild på min story och jag bombades med ”Åh, snart är det er tur”…… Nej och nej.… Jag blir enormt glad för andras lycka med barn men varken jag eller A vill leva det livet…än. Eller jag vet inte ens OM jag vill… Det är svårt det där, det är en ständig kamp i mitt huvud:
– Vi borde skaffa barn nu, vi har ju allt på det torra
– Vi är gifta och bor i hus
– Jag fyller 30 år nästa år, jag börjar bli gammal
– Fler och fler i ens närhet skaffar barn
– Man bör ha barn nu

Men varje gång skriker det något i kroppen – JAG VILL INTE!!!!!! … men tillsammans med ”jag borde”. Jag har så mycket jag vill göra, jag är inte klar än. Jag har krigat så enormt mycket för att leva, överleva, bli vuxen, leva obegränsat på möjligheter och nu när jag äntligen känner: ”Fan, jag klarade det” – då ska jag lägga allt på hyllan för att bli förälder. Sedan, kom inte och säg att man kan göra allt ändå – nej inget blir som innan man hade barn… Kampen för frihet har varit nyckeln i hela mitt liv, jag ville inte ha en chef, jag ville styra mitt arbete själv, jag vill bestämma hur mycket jag ska jobba, vem jag ska jobba med, kunna resa som jag vill, bo som jag vill – osv. Ni fattar, när man skaffar barn försvinner känslan utav att vara fri. Ni hör ju, jag är inte där än. Jävla samhälles-hets detta alltså….

Många frågade mig om mina byxor. Det är ett ”set” från Ganni som är två år gammalt, under den svarta tröjan finns en t-shirt i samma tyg.

Igår sov vi ut, blev bjudna på en underbar frukost och sedan skulle vi rulla hemåt för vi visste vilken bit vi hade framför oss till Stockholm. Men hur som, supermysigt att träffa lilla bebisen och Skåne-familjen.

Idag var det upp med tuppen igen för en dag på salongen. Imorgon ska jag piffa mina bryn hos min vän Felicia och sedan ska vi käka middag, hoppas på tryffel. På onsdag ska jag på LPG, salongsjobb och på kvällen ska vi ut på middag med vänner. Torsdag och fredag jobbar jag hemifrån varvat med lugn och ro med min underbara man.

Kommentarer

  1. E K

    Hej! Jag pushade mig konstant mot nya mål, varje gång jag checkade av något så ville jag mer! Jag var också förlossningsrädd så jag pushade iväg allt med barn. Det var härligt att leva livet och njuta och vara självisk tillsammans med sin partner. Ganska gött när man var på besök hos vänner och släkt med barn och man fick åka hem och sova och päronen såg helt slitna och bittra ut på livet. Sen insåg jag att förlossningsrädslan kan jag göra något åt, ett kejsarsnitt var min lösning! Jag kan fortsätta klättra upp och vilja mer och ådstakomma! Det jag hade rasade faktiskt inte. Jag skaffade barn och relationen sätts på prov, starkare än någonsin! Jobbet väntar när jag är klar med min föräldrarledighet…. många säger att barn är livet, jag tycker mer barn är en del av livet och vi göttar oss endå och vi överlever med ”nattpass” -schemat. Man blir snällare med sömn på kontot. Skit i samhälls idealen, passar oss inte alla. Kör på det som DU/NI vill just nu, ingen kommer tacka dig för att du anpassar dig och ditt liv till något ideal. Du är här och nu, lev i nuet och där ni är i livet just nu. Frys dina ägg(?) alternativ lösning om du blir superdupersugen senare i livet.

  2. Eva

    Hej Elin
    Känslan av att vara fri kan man ha en då fast man har barn. Det är hur man fördelar sin tid som sätter gränserna. Jag och min man som är pappa till våra döttrar hade varannan helg vi delade på fast levde i hop , Funkade för oss och gav oss tid att få det bästa av livet.
    Kärleken till det barn man skapat tillsammans slår allt .Finns inte nåt som är större än det. Hoppas du inte kommer ångra dig senare i livet . Då man inser att hus bil o döda ting inte betyder så mkt . Kram Eva

  3. Lina

    Hej Elin! Jag är nybliven singel som snart ska åka på semester i två veckor och min frisör har såklart fuckat upp mitt hår!! Skulle vara supertacksam om du kunde ge mig tips.

    Jag är mörk i mig själv men slingar mig blond. Tidigare har jag haft en blond helhetskänsla i håret men ändå en del av mina egna färger kvar i längderna så det blandas ut och blir mer beiget/mörkblond. Slingorna har heller inte varit helt uppljusade. Senast jag var hos min frisör och hon slingade utväxten tyckte jag att slingorna blev lite för vita. Jag sa till om det denna gång och bad henne korrigera detta och dämpa den vita känslan så det blir mer som i mina längder. Hon säger då att hon ska dämpa och jämna ut. Resultatet blir däremot helt tvärtom. Väldigt många supervita slingor och det verkar också som att hon har dragit ner dem för jag är superljus ungefär ner till ögonhöjd och min utväxt var bara nån centimeter. Nu är det liksom som en ”kant” där det vita möter mina mer naturliga längder som ser supervarma ut i jämförelse. Det ser fortfarande inte helblonderat ut men mer åt det hållet än mina längder. Såklart är min frisör bortrest så jag har låtit en annan frisör på samma salong titta på det. Hon tycker att vi bara ska lägga i en beige nyansering på det ljusa för att dämpa ner. Jag vet inte hur mycket detta kommer göra för mitt hår för jag tror nämligen det var detta min frisör gjorde när hon sa att hon skulle ”jämna ut” och det hjälpte ju inget. Jag funderar på att gå till en helt ny salong. Jag har bokat en tid på ett ställe och deras förslag var att lägga tunna mörkblonda slingor i det vitblonda för att få tillbaka pigment. Jag har också inbokat en tid på det gamla stället på fredag, tycker du det låter som en bra idé att lägga en nyansering på det vita? Eller behöver man gå in och slinga? Är så rädd att det ska bli ännu värre. Mår så dåligt, håret är ju en så stor del av ens utseende och om det är någon tidpunkt på året man vill känna sig fin så är det ju på semestern. Supertacksam för tips!

  4. Annie

    Ni känner själva när ni är redo, 30 är ej gammalt. Hört om tjejer som tagit lite vanliga prover (typ äggreserv mm) i typ din ålder just för att bli av med tankar som att man är gammal och borde. Kanske sådana tankar lägger sig lite om man har fakta som förhoppningsvis bekräftar att kroppen är fertil. Sen tycker jag att sådana kommentarer a la ”snart är det er tur”, är SÅ okänsliga. Att skaffa barn är en privat grej som också kan vara otroligt känslig och en läsare av dina sociala kanaler har faktiskt ingen aning om ifall ni kanske inte kan få barn, kanske precis förlorat ett eller något annat som gör att sådana kommentarer faktiskt kan såra massor.

    Min första reaktion på bilden var vem mannen var som Kenzas baby låg hud mot hud med😂

  5. Lena

    Boka direktflyg med SAS till Beirut och upplev något helt magiskt! Maten, nattlivet, shoppingen, beachklubbarna… you name it! Allt finns och mer därtill! Kolla in ett insta konto whatsuplebanon och se hur mycket häftigt det finns. Vi reser dit väldigt ofta och sist träffade vi 4 svenska tjejer som blivit tipsade om att resa dit, de var helt lyriska! Boka hotell i eller i närheten av Down Town Beirut. Så- det var dagens tips;)

  6. Erika

    Ja hela samhället är fullt av ”borde”, det omvärlden inte tänker på är att vi är nöjda precis som det är utan barn. Jag och min sambo har enormt krävande jobb båda två, vi bor i ett fantastiskt hus, han utövar sin hobby och reser mycket. Jag får ofta frågor kring barn och svarar nej, det blir nog inga barn. Blir alltid pepprad med följdfrågor kring detta, det är precis som att folk kan inte nöja sig med ett nej. Jag måste försvara mitt val och folk blir nästan sura för att jag gjort detta val. Följ din magkänsla och hjärta Elin. Strunta i alla runt dig som har sina ”borde” och tycker massa saker. Kram

  7. Josefin

    Känns sååå igen mig i barnfrågorna & tankarna som snurrar kring det. Jag är snart 29 år, haft min pojkvän sen 9 år tillbaka. Vi byggde hus för 5 år sen. Och konstant får vi frågan om att skaffa barn… Alla runt omkring oss i vår ålder har typ barn. Iallfall på min vänskapssida… Men vi har aldrig riktigt känt att vi har tiden, vi vill också bara leva vårat liv.. Men såå många som säger att man måste skaffa barn och fylla ut huset.. så respektlöst kan jag tycka då det är vår ensak. Och en väldigt stor sak i livet. Jag tänker att kan inte folk bara låta en få leva sitt eget liv? Med eller utan barn… Och förövrigt så skrev också du ett så himla bra inlägg om just detta för ett tag sen, förra året kanske. Det var såå bra!! Hejja dig!! Det är så skönt att inte va ensam i detta. KRAM Elin!

  8. Emma

    Är EXAKT som dig när det gäller barn. Jag blir 31 iår, och har ingen aning om jag vill. Tiden får visa helt enkelt 😁

  9. Sofia

    Elin, gör vad som är rätt för DIG. Du bestämmer, precis som du säger, i DITT liv.

    Hälsar Sofia som vid snart 40 börjat fundera på barn. Jag har absolut inte känt mig redo innan.

  10. Sara

    Om du överhuvudtaget vill ha barn så hinner du med det sen när/om du är redo. Tycker inte du ska känna någon press. 29 är ingen ålder. Skit i vad andra tycker och gör det som är rätt gör DIG!

×

Elin Molimenti

Jag som driver denna blogg heter Elin Johansson och är en 27 årig entreprenör som bor i Stockholm. Jag jobbar som frisör, hår-inspiratör och driver också Sveriges största hårblogg...

Läs mer under "om mig"