HEJ VÄNNER!
Som jag saknat er och bloggen, jag märker verkligen att bloggen är en stor del i mitt liv. Även om det sägs att bloggar är ett utdöende faktum så vill jag verkligen inte att det ska hända. Jag älskar bloggar, jag läser bara bloggar – dock mer nichade än typ ”livsstil”. Men jag tycker om att läsa texter, förklaringar och sitta och scrolla igenom bloggar. Jag tycker det inte är lika ytligt som på Instagram, där är det bara enkla/snabba bilder som ska se snygga ut och texterna pallar ingen läsa. Jag skriver ju om produkter t.ex, då vill jag förklara så att man kan lära sig något innan man stänger ner. På Instagram skulle den informationen aldrig få plats så jag hoppas vi alla fortsätter läser bloggar.
Men vet ni, i fredags – vilken förbaskad rolig dag jag hade. Jag gick upp innan ens fåglarna var uppe, satte mig i morgontrafiken och hämtade upp Saga. Sedan köpte jag lite snackas så gänget skulle hålla sig pigga och glada. Mot studion där MAGIN skulle hända. Det var första gången jag själv roddade med allt. Annars har jag själv blivit fotad för något och då går man dit och sedan hem när man är klar. Mina underbara vänner Emelie och Ariane hjälpte mig med hår samt kläder. Jag hade anlitat en underbar makeup-artist – Josephine som kan vara den skönaste och grymmaste personen jag stött på – på länge. Dagen gick enormt snabbt och nöjd med ALLT blev jag – detta kommer bli helt magiskt bra. Jag kände mig som hönsmamman till allt, haha. Jag stod bakom kameran med fotografen och hejade, ropde och peppade allt jag kunde – precis som en dedikerad mamma på fotbollsplannen åt sina barn. Gosh, om jag får barn någon gång – stackars dom.
Jag vill bara skrika ut allt till er men ni kommer få all smaskig information när projektet är ute. Jag vill alltid utvecklas och jag är/har varit lite lost i mitt yrkesliv sensate året. Jag älskar mitt jobb men som jag tagit upp många gånger så har jag alltid konstant dåligt samvete över att jag inte hinner med allt. Att jag inte kan gå in 100% i allt och kan jag inte det så vill jag strunta i det, hänger ni med?! Men jag kan inte strunta i det för allt hänger ihop. Mitt yrke som frisör, bloggen, Instagram, Youtube och viljan att göra andra saker. Jag vet att ni vill att jag gör mer Youtube, jag vill uppdatera bloggen så mycket mer, Instagram ska vi inte tala om för den blir mest lidande. Jag måste ge 100% när jag står med kunder och under dessa salongs-dagar hinner jag inte ens slå ett öga på mobilen. Sedan har man mail, DM, sms och andra sociala åtaganden som måste skötas pararellt. Jag kan inte minnas när jag var på ett event senast. Men känslan finns alltid där att jag vill mer, jag kan inte stampa på samma ställe och på toppen av det – känna mig otillräcklig. Sedan har jag ett privatliv också, jag har en man, hundar, familj och vänner också – där vill man också vara 100% närvarande. Visst, man kan prata om att vara nöjd och chilla i det man har men det fungerar inte så – jag är en viss typ av person som inte är så. Sedan vill jag inte heller uppfattas som klagande men detta är jag: jag har så många funderingar och tankar som måste hanteras. Jag tänker alltid att ”Tänk den dagen jag hinner med det här” – men den dagen kommer aldrig.
Sedan jämför man sig alltid med alla andra. Hur kan allas liv bara rulla på så enkelt? Att allt handlar om bruncher, träning på morgonen och middagar på kvällarna. Att sitta på mysiga caféer och blogga eller tipsa om härliga resor var och varannan vecka?! Men någonstans måste jag inse att jag har inte valt det livet. Jag hade kunnat sluta som frisör och bara fokusera på sociala medier, klart jag har det valet. Men när jag tänker den tanken: RYSER hela min kropp aldrig i livet. Det vore inte jag, jag är inte den personen. Jag skulle inte finna någon mening med det, fatta mig rätt. Jag tror jag haft dessa pratstunder med mig själv hela mitt yrkesliv men inte fasen kommer jag ur klokare för det.
Efter fotograferingen åkte vi till KÄK och åt hamburgare. Alla var riktigt hungriga och den där burgaren kunde inte suttit bättre.
Kom hem och skulle ut med hundarna. Jag tog upp Ester’s nummer två, kollar upp och ska fortsätta gå. Då ser jag en gigantisk ÄLG precis framför mig som står och glor – det ser långt ifrån på bilden men det var det inte. Hundarna börjar go bananas och ville bara fram i syfte att slakta älgen kändes det som, hade i för sig gått sådär tror jag. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag har ju hört vissa som blivit jagade av älgar. Är den en hon? Har hon bebis älgar någonstans? Ska jag gå tillbaka, stå kvar? Jag är verkligen inte en city-människa men i denna situation kände jag mig som det. Hundarna skäller som bara den och helt plötsligt börjar älgen trava in på en tomt och upp mot skogen igen – PUHHHHHHH.
Igår tog vi en lång sovmorgon, städade och inväntade vänner på en risottokväll. Tänkte visa er det imorgon, samt en ny ögonskugga som jag blivit helt kär i. Denna söndag är första dagen vi har noll planer, det regnar och vi ska kolla på någon serie – drömmen. Imorgon är det jobb på salongen igen och hjulet fortsätter. Hoppas ni får en skön söndag vänner, ni är fantastiska som klickar er in här varje dag – hade önskat att jag kunde ge er mer men jag gör så gott jag kan. KÄRLEK!
